Inom tre år ska Vivalla fått ett Folkets hus. Fyra olika parter ska samarbeta runt huset och en av dem är Örebro kommun. 
Det innebär vissa kostnader. Men där är vi inte ännu, säger Behcet Barsom (KD).
Folkets hus ska bli en mötesplats för alla föreningar i Vivalla. Örebro kommun och riksorganisationen Folkets hus och parker har bestämt sig för att samarbeta kring ett Folkets hus i Vivalla. Syftet med föreningen är att få fram fler lokaler och i förlängningen ge sysselsättning till folk i området.
Vi har skrivit under en avsiktsförklaring, säger Behcet Barsom (KD), ordförande i kulturnämnden.
I Vivalla finns ett 40-tal föreningar. Ett Folkets hus i Vivalla skulle fungera som en paraplyorganisation för alla föreningar och utgå från Vivallaskolan där det finns tomma lokaler kvällstid. Man planerar också att utveckla befintliga lokaler och göra en utbyggnad på skolan.
Tanken är att det ska finnas ett vaktmästeri med föreståndare, vaktmästare och andra anställda. Det skulle kunna sysselsätta folk i området.
Riksorganisationen Folkets hus och parker ska bidra med stöd till föreningen Folkets hus Vivalla i form av rådgivning, utbildning och mentorskap. Föreningen består i dag av en interimsstyrelse med ordförande Martin Mestanza.
Avtalet med riksorganisationen Folkets hus och parker är på tre år, 2015-2018. Satsningen kommer att kosta en del för kommunen.
Det innebär vissa kostnader. Men där är vi inte ännu, säger Behcet Barsom.
Utöver Behcet Barsom deltog Calle Nathansson från Folkets hus och parker, Martin Mestanza, och Mikael Blix från det kommunala bostadsbolaget Västerport när det beslutades om ett samarbete.
Västerport äger skolan, Vivalla centrum och i framtiden eventuellt idrottsarenan. Lokalerna ska skötas. Det kanske är något Folkets hus i Vivalla kan ta hand om, säger Behcet Barsom.
Det är inte speciellt vanligt att starta nya Folket hus-föreningar, men vi jobbar med en ny modell som handlar om att skapa fler mötesplatser i våra förorter, berättar Calle Nathansson, vd för Folkets hus och parker.

För att barn med synskador ska kunna följa med undervisningen i en vanlig skola måste skolan ta vissa hänsyn. Skolans syfte är att vara informationsöverförande, och synskadan är ett hinder för informationen.
Lärarna måste sätta ord på allt och kan inte nöja sig med bilder och gester. Eleverna måste ha tillgång till media de kan läsa, t.ex. ljudböcker, datorprogram och punktskrift. Lärarna måste också se till att informationen fungerar mellan eleverna inbördes så att inte den synskadade eleven isoleras.
Nina Sjöblom och Camilla Jönsson, pedagoger och föräldrar till barn med synskada, delar med sig av sina erfarenheter av hur barn med synskada i förskola, skola och fritidshem blir en i klassen.